Tenta-helvete

Femte salstentan denna hösttermin (som aldrig vill ta slut). Fatta, FEM stycken otroligt tråkiga tentor har jag pinat mig igenom (snart, imorgon…). Inte konstigt att sånt kan få studieorken att falla snabbare än ösregn i Skåne….

Som sagt, imorgon är det dags igen. Och ”duktiga” Klara har pluggat mindre än skämsnivån. Men å andra sidan – klarar jag mig så duger ju även skämsnivån… Men men – inte ens hotet om en eventuell omtenta får fart på mig – vad har hänt? Inte något mer än att det är femte jävla gången denna ”höst” som jag ska tentaplugga. Kan man inte få en enda inspirerande och givande examination? Tydligen inte…

Imorgon smäller det – fyrverkerier av lättnad eller smäll på käften över ett misslyckande.

Och JA, jag är sur.
Och JA, läsningen återkommer jag med när livet slutar kretsa kring piss-tenta…

Allmänt snack en söndagskväll

Tiden går så fort så fort, Klara klara långsam….

Helgen är snart till ända, den har varit mysig. Jag har läst en del, läst ut Djävulen bär Prada – kommer väl lite åsikter om den snart. Det har varit en grå helg ute, men mysigt ändå. Eller rättare sagt, vi har lyckats mysa till det inomhus. Det går åt många ljus för tillfället – och det är så härligt. Vilket väder blir inte lite bättre med lite tända ljus?

Snart är det måndag igen och jag måste verkligen plugga. Tentorna kommer tätt denna höst (vilket alla ni läsare har fått höra ett antal gånger vid det här laget). Kommande tenta är dock sista innan jul – nästa kurs blir faktiskt ganska slapp i jämförelse (iaf tidsmässigt) – kommer ha ett ca tre veckor långt ”lov” över jul! Jippi! De har faktiskt gjort att nästa 7,5:a är ca 7 veckor lång, medan hittillsvarande har varit ca 3,5 veckor…

Nåja, ska försöka plugga lite snabbt nu ikväll, sen blir det lite broderi (ska snart ge er en bild på mitt projekt – det borde ju vara klart innan 1 december, men allt innan jul gör mig nöjd). Och sen ikväll lite läsning. Fast det är ju redan kväll.

Har fixat lite på bloggen också, börjar bli nöjd. Får skylla på att jag flyttade så hastigt innan jag riktigt hittat stilen här. Men nu ska jag försöka låta bli sånt fixande ett tag och ägna mig mer åt själva bloggandet.

Tycker att dett är värt att fundera på; varför kommenterar vi bokbloggare så sällan på andra bloggar trots att vi uppenbarligen surfar runt och läser en hel del? Tycker att vi borde kommentera mer – oavsett om kommentarera är smarta, kluriga, rakt på sakt, korta, långa, omöjliga, enkla. Det är ju kul med kommentarer – att veta att man inte talar ut i tomma cyberrymden.

God kväll!

Ska kursplaners krav anses vara kränkande?

Som student och dessutom lärarstudent är det med trötthet jag läser artikeln på DN av Maciej Zaremba.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=743702

(Det finns flera saker som fokuseras i denna artikel men jag väljer att främst fokusera de anmälningar som gäller att studenterna fått kritik för att de ej uppnått kursplanernas krav. Min reaktion bottnar mest i ännu ett tecken på att saker och ting inte står helt rätt till inom skolans/universitetets värld.)

Trötthet för att det känns som om det är så mycket som är så förvrängt i dagens svenska samhälle. Jag tycker artikeln är jättebra och det jag främst fastnar för och reagerar på är de exempel på anmälningar där anmälaren anser sig vara kränkt för att lärarna (och vid vissa fall nya examinatorer) underkänner studenter för att de inte uppnår kunskapskraven.

Vid en institution som utbildar blivande lärare kan jag ibland känna en konstig stämning av en oerhörd oförståelse från studenternas håll för exempelvis kursplaners krav – något som blivande lärare borde vara väldigt bekanta med, för kommunikation mellan människor – något de ska jobba med som färdiga lärare osv.

När exempelvis lärare på studenternas vfu-platser inte anser att de klarar av arbetet, och mentorerna från lärarutbildningen instämmer i kritiken – varför ska man då göra allt för att dessa studenter ska klara sin examen? Visst finns det studenter som blir kränkta men när de ansvariga får ta emot anmälningar som kanske inte borde komma in så riskerar ju också de ”verkliga” fallen att få mindre trovärdighet.

Det är inte heller konstigt att studenter agerar som de agerar när liknande beteende under gymnasieåren fungerar relativt bra. Själv ska jag bli gymnasielärare och anser inte att felen ligger hos lärarna utan snarare är de inbyggda i systemet. Man måste få ställa krav i exempelvis kursplaner och man måste få kräva att alla ska följa kraven och därmed kanske underkänna elever/studenter.

Kanske skolministern och utbildningsministern borde arbeta med dessa frågor istället för att diskutera hur tidigt betyg är relevant?

Jag blir iaf trött. Lärare har det jobbigt som det är – när ska man kunna bygga in en öppenhet, lyhördhet, kommunikation med allas rättigheter och tro på lärarnas kunskap och professionalitet? Och hur ska man få människor att tro på lärares professionalitet om de lärare som tar examen inte når upp till utbildningens mål och krav?
Tänkvärd artikel!