Inlägg taggade ‘klassiker’
Selma Lagerlöf – en enastående kvinna
Selma Lagerlöf; alla har vi väl någon form av relation till henne eller hennes litterära verk. Om inte annat så 
åtminstone genom lilla Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Vet själv att jag när jag var yngre ofta bläddrade igenom en tecknad, förkortad version, av boken.
I somras var det 150 år sedan Selma föddes, på Mårbacka i Värmland. Och inspirerad av Biblioteket i P1 vill jag nu ta mig an lite av Selmas litterära produktion. Selma är ju också aktuell så här i Nobeltider då hon är en av de (väldigt få) kvinnorna som fått Nobelpriset i litteratur, nämligen den första kvinnan som fått priset, vilket hon mottog 1909. Selma var även den första kvinnan som fick en plats bland stolarna i Svenska Akademien år 1914.
Sådana framgångar är stora, är intressanta. Och som alltid med stora författare, klassiker till böcker, så undrar jag dels vad det är som gör författarskapet till något exceptionellt och dels vad som gör att böckerna fortfarande är värda att läsas.
En sak som intresserar när det gäller författarbiografier och liknande är att jag alltid imponeras och förundras över hur många som påstår att de redan tidigt läste svåra böcker och i efterhand påstår att de tidigt bestämde sig för att bli författare. (Jag har väl själv några skrivdrömmar, som så många andra, och i hemlighet bestämde jag mig också för att bli författare i tio-årsåldern. Men 14 år senare har det fortfarande inte blivit annat än privata skriverier…). Det sägs att Selma läste hela Bibeln när hon var tio år – en mycket imponerande bedrift även om mycket av innehållet säkert gick förbi så ändå – det är en väldigt tjock bok! Dock med en hel del partier där berättandet faktiskt, på ett litterärt plan, är väldigt enkelt och fängslande.
En gemensam punkt för mig och Selma är att vi båda utbildade oss till lärare. Litteraturhistoria var ett viktigt ämne för Selma och själv älskade jag att läsa det! Känner mig åter lockad att ge mig på fler historiska verk, klassiker eller vad man väljer att kalla dem!
Hennes litterära debut var den idag så omtalade Gösta Berglings saga som är en skröna om livet i Värmland på 1800-talet. Selma reste en hel del och skrev bland annat Jerusalem (som jag har läst!) efter en av dessa resor.
Förutom sitt författarskap var hon även aktiv för kvinnlig rösträtt, aktiv i kommunpolitiken mm, tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet.
1940 dog så Selma och fick ett avsked värdigt en så framstående kvinna.
Idag känner jag mig alltmer inspirerad – jag måste läsa! Jerusalem var en trevlig bekantskap jag gjorde i somras och nu har jag påbörjat En herrgårdssägen. Fler böcker står i bokhyllan och väntar på mig. Jag ser även fram emot den miniserie om Selma Lagerlöf som SVT sänder nu i jul – vad kan bli mer perfekt och passande? Helena Bergströms i rollen som Selma kan säkert passa bra. Jag ser fram emot mysdagar och kvällar under juletid – att flytta bakåt i tiden, till 1900-talets början.
Selma Lagerlöf
Trots att julen står för dörren så smet jag in i en bokhandel idag. Inspirerad av ett avsnitt av P1:s Biblioteket, där de hade Selma Lagerlöf-special (programmet var nog från i somras) började jag kika på Selma-böckerna.
Den bok de pratade mest om i programmet var En herrgårdssägen, en passande kortroman. Började läsa på vägen hem och blev genast fast i Hedes besatthet av fiolspel, hans uppvaknande inför hur situationen med familjens rikedom egentligen är osv. Kändes skönt – har länge velat läsa Selma men det har inte riktigt blivit av. Men denna korta roman kanske kan vara inkörsporten för mig?
Köpte även en Ruth Rendell-bok, som jag tror att någon av Bokhororna har skrivit om. Tänkte att det kanske kunde vara lämplig julläsning! Har en hel hög som jag ska hinna under de ca 2 veckorna ”jul o nyår” då man ju har all tid i världen, och inte alls ska passa på att umgås med hela drösen familj, släkt, vänner och samtidigt se alla underbara filmer, vara ute och promenera massa…. All tid i världen var det kanske inte…. Men man tänker så när man samlar böcker på hög.
Några iakttagelser idag…
I söndags drog jag ut sambon under julskyltningen med ett uppdrag; vi var tvungna att köpa en julkalender! Har alltid haft en och i år är definitivt inte året då jag ska sluta. Det lyckades och jag blev glad och nöjd. Fick även en söt kalender på posten igår av min kära mor – hon glömmer aldrig viktiga saker! Man kan väl inte vara för gammal för att vilja ha en julkalender?
Min egen, broderade, jobbar jag för fullt på – om jag håller takten uppe borde den bli klar innan jul!
Igår damp första prenumerationsnumret av Existera ner i lådan – trevligt! Nummer om Döden – verkar dock intressant! Hamnade i min ”intressanta tidsskfiter jag ska läsa snart”-hög!
Ska börja på ny skönlitterär bok – vad ska det bli? Småkikat på Ficktjuven av Sarah Waters, tog igår fram Fördjupade studier… och lånade idag Nu, imorgon! av Annika Thor på tips från bibblosystern. Något ska jag sätta läs-ögonen i ikväll!
På tal om julkalender; DN:s kalender är trevlig – kända klassiker illustrerade i en bild av Stina Wirsén. Knäckte de två första, får se om man ska dra sig och vara med i tävlingen.
Madame Bovary
Efter att ha hört så mycket om boken som handlar om ”Emma som blir galen av all romanläsning” så blir man ju väldigt nyfiken. Och när man läser kan man bli förvånad. För visst vet jag hur romanläsningen sågs på när romanerna spreds allt mer under 1800-talet, men ändå blir man förvånad. Romanläsningen finns i boken, Emma läser romaner. Men det är ju inte alls något som får en stor och framträdande roll – annat än i förklaringen till hennes otrohetsaffärer och till hennes inte alltid så realistiska ageranden. Men det är sällan det berättas att hon läser, det är sällan böcker nämns överhuvudtaget. Så tolkningen att hennes galenskap beror på romanläsningen kan man nog variera ganska mycket och föra in andra orsaker.
Det är en lättläst bok som håller spänningen vid liv. Trots att de flesta ”klasiker” jag har läst inte alls har varit så svåra och jobbiga som jag alltid tror så lever den föreställningen fortfarande kvar inom mig…. Men den motbevisas nästan alltid! Flaubert har ett enormt flyt i både språk och berättelse! Han kryddar sin text, trots sin vilja att vara så objektiv som möjligt, med en mängd underfundiga språkvändningar, ironiska kommentarer och vackert bildspråk.
Handlingen är alltid i farten. Detta är ingen roman à la Virginia Wolf där de inre dialogerna ständigt är på gång – här driver handlingen på allt.
Det är intressant att se hur perspektivet – från att börja i Charles Bovarys övergår till Emma Bovarys perspektiv. Charles försvinner efterhand alltmer och när man drivs bort i Emmas känslomässiga irrfärder så undrar jag ofta – men vad tänker och känner Charles? Han kan ju inte likgiltigt betrakta alltsammans? Och han kan ju inte undgå att märka och reagera på Emmas utfärder?
En skickligt skriven klassiker som är väl värd att läsas!
