Selma Lagerlöf

Trots att julen står för dörren så smet jag in i en bokhandel idag. Inspirerad av ett avsnitt av P1:s Biblioteket, där de hade Selma Lagerlöf-special (programmet var nog från i somras) började jag kika på Selma-böckerna.

Den bok de pratade mest om i programmet var En herrgårdssägen, en passande kortroman. Började läsa på vägen hem och blev genast fast i Hedes besatthet av fiolspel, hans uppvaknande inför hur situationen med familjens rikedom egentligen är osv. Kändes skönt – har länge velat läsa Selma men det har inte riktigt blivit av. Men denna korta roman kanske kan vara inkörsporten för mig?

Köpte även en Ruth Rendell-bok, som jag tror att någon av Bokhororna har skrivit om. Tänkte att det kanske kunde vara lämplig julläsning! Har en hel hög som jag ska hinna under de ca 2 veckorna ”jul o nyår” då man ju har all tid i världen, och inte alls ska passa på att umgås med hela drösen familj, släkt, vänner och samtidigt se alla underbara filmer, vara ute och promenera massa…. All tid i världen var det kanske inte…. Men man tänker så när man samlar böcker på hög.

Nu, imorgon!

Efter tips från en engagerad biblosyster häromdagen tog jag med mig Nu, imorgon! av Annika Thor med mig hem från skolan.

Året är 1968 och det är en dag i maj. En sån där typisk dag i maj då allt känns möjligt, då livet ligger framför en. En dag då det är sol och regn om vartannat.

Ander, Li, Helena och Micke är de fyra personer som detta rör sig kring. Anders som läser sig igenom nätterna och drömmer om att studera, och så drömmer han om fina Li, hans bästa vän som han vill något mer med. Li är engagerad i FNL och ägnar sin tid åt att demonstrera, skriva flygblad och engagera sig, för världen behöver bli bättre. Helena har hoppat av gymnasiet för att få vara fri, hon har en lägenhet i ett rivningshotat hur och hon älskar Micke och sin frihet, livet är så underbart för henne. Micke tycker om Helena men vet inte riktigt hur mycket, han är trött på sitt lagerjobb, det var ju inte så friheten skulle vara. Han drömmer om att få ge sig ut på vägarna på en motorcykel och vara fri.

Men allt går inte alltid som man hade tänkt sig denna majdag. Samtidigt som känslan som genomsyrar boken är full av hopp – allt är möjligt! Nu, imorgon!

Boken är full av 68-känsla, man önskar sig nästan att man vore där. Samtidigt som den är full av tankar och känslor som alla tonåringar har, sånt som är otidsenligt och allmängiltigt. Livet pågår alltid för fullt just där och då och allt spelar verkligen roll, och allt är möjligt!

Läs och njut!

Jerusalem

På tips från en bloggläsare tog jag äntligen fram Jerusalem som har stått och värmt min bokhylla alltför länge. En bok jag köpte, eftersom man ju ”måste” ha läst den. Vill vara lite beläst, dels för mitt personliga intresse och dels för mitt kommande yrke.

Mina mentala blockeringar har som vanligt varit stora. Men äntligen stämde allt.

Och man dras direkt in i detta stora verk av Selma Lagerlöf. Som vanligt i böcker från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal så börjar man någon generation innan den generationen som boken ”egentligen” ska handla om. Man får helt enkelt en gedigen plattform för den kommande historien. Här börjar man följa Ingmarssläkten i Nås socken i Dalarna. Deras liv som kretsar kring giftermål, sockenliv, religion, lant-/skogsbruk mm.

 

Den stora väckelserörelsen sätts igång och ger stora avstryck i Nås. En grupp personer anammar den nya tron, eller den tron som egentligen är den sanna enligt dem. Efter lång tid inser de att det allra mest sanna och rena de kan göra är att flytta till Jerusalem, för att vara där den dagen Kristus återvänder.

 

Så blir det att en grupp utvandrar och lever sitt liv i en religiös koloni utanför Jerusalem. Livet för invånarna där blir inte enbart enkelt utan bjuder även på stora problem. Men tron hjälper dem att övervinna allt.

Hemma fortgår egna bekymmer; svek, löften som ska hållas, myter som lever vidare, känslor som man inte kommer underfund med.

 

Efter flera händelser får boken trots allt ett bra slut för många av bokens karaktärer – vilket känns lättande för mig som läsare. Måste erkänna – som vanligt tycker jag att böcker över 350 sidor är lite väl långa. Och även här hade jag kunnat se att man skar ner en del. Men utöver det tycker jag att boken är ett mästerverk. Språket är skarpt och exakt, människoskildringarna tydliga och fångar nyanser och promblem väldigt finkänsligt, historien är en stor skildring av ett samhället, av en rörelse, av en tid, av enskilda individer. Räds inte den för att den är en klassiker – läs den för att den är värd det!